Банк рефератов содержит более 364 тысяч рефератов, курсовых и дипломных работ, шпаргалок и докладов по различным дисциплинам: истории, психологии, экономике, менеджменту, философии, праву, экологии. А также изложения, сочинения по литературе, отчеты по практике, топики по английскому.
Полнотекстовый поиск
Всего работ:
364139
Теги названий
Разделы
Авиация и космонавтика (304)
Административное право (123)
Арбитражный процесс (23)
Архитектура (113)
Астрология (4)
Астрономия (4814)
Банковское дело (5227)
Безопасность жизнедеятельности (2616)
Биографии (3423)
Биология (4214)
Биология и химия (1518)
Биржевое дело (68)
Ботаника и сельское хоз-во (2836)
Бухгалтерский учет и аудит (8269)
Валютные отношения (50)
Ветеринария (50)
Военная кафедра (762)
ГДЗ (2)
География (5275)
Геодезия (30)
Геология (1222)
Геополитика (43)
Государство и право (20403)
Гражданское право и процесс (465)
Делопроизводство (19)
Деньги и кредит (108)
ЕГЭ (173)
Естествознание (96)
Журналистика (899)
ЗНО (54)
Зоология (34)
Издательское дело и полиграфия (476)
Инвестиции (106)
Иностранный язык (62791)
Информатика (3562)
Информатика, программирование (6444)
Исторические личности (2165)
История (21319)
История техники (766)
Кибернетика (64)
Коммуникации и связь (3145)
Компьютерные науки (60)
Косметология (17)
Краеведение и этнография (588)
Краткое содержание произведений (1000)
Криминалистика (106)
Криминология (48)
Криптология (3)
Кулинария (1167)
Культура и искусство (8485)
Культурология (537)
Литература : зарубежная (2044)
Литература и русский язык (11657)
Логика (532)
Логистика (21)
Маркетинг (7985)
Математика (3721)
Медицина, здоровье (10549)
Медицинские науки (88)
Международное публичное право (58)
Международное частное право (36)
Международные отношения (2257)
Менеджмент (12491)
Металлургия (91)
Москвоведение (797)
Музыка (1338)
Муниципальное право (24)
Налоги, налогообложение (214)
Наука и техника (1141)
Начертательная геометрия (3)
Оккультизм и уфология (8)
Остальные рефераты (21692)
Педагогика (7850)
Политология (3801)
Право (682)
Право, юриспруденция (2881)
Предпринимательство (475)
Прикладные науки (1)
Промышленность, производство (7100)
Психология (8692)
психология, педагогика (4121)
Радиоэлектроника (443)
Реклама (952)
Религия и мифология (2967)
Риторика (23)
Сексология (748)
Социология (4876)
Статистика (95)
Страхование (107)
Строительные науки (7)
Строительство (2004)
Схемотехника (15)
Таможенная система (663)
Теория государства и права (240)
Теория организации (39)
Теплотехника (25)
Технология (624)
Товароведение (16)
Транспорт (2652)
Трудовое право (136)
Туризм (90)
Уголовное право и процесс (406)
Управление (95)
Управленческие науки (24)
Физика (3462)
Физкультура и спорт (4482)
Философия (7216)
Финансовые науки (4592)
Финансы (5386)
Фотография (3)
Химия (2244)
Хозяйственное право (23)
Цифровые устройства (29)
Экологическое право (35)
Экология (4517)
Экономика (20644)
Экономико-математическое моделирование (666)
Экономическая география (119)
Экономическая теория (2573)
Этика (889)
Юриспруденция (288)
Языковедение (148)
Языкознание, филология (1140)

Реферат: Philip Morris Essay Research Paper stersj ns

Название: Philip Morris Essay Research Paper stersj ns
Раздел: Топики по английскому языку
Тип: реферат Добавлен 05:21:24 28 октября 2010 Похожие работы
Просмотров: 8 Комментариев: 14 Оценило: 2 человек Средний балл: 5 Оценка: неизвестно     Скачать

Philip Morris Essay, Research Paper

+stersj ns f roreningar

Inledning

Jag valde att skriva om f roreningarna i +stersj n, eftersom +stersj n r starkt nersmutsad idag, och om detta kommer att forts tta s kommer vissa arter att d ut, .t.ex. torsken som redan har b rjat f rsvinna, men det beror mest p utfiskning.

I detta arbetet har jag t nkt att f rklara vilka milj problem +stersj n har, och var de kommer ifr n.

Jag hoppas att det inte blir en trevlig l sning.

Fakta om +stersj n

+stersj n kallas ocks Baltiska havet. +stersj n r ett bihav till Atlanten. +stersj n r ett av de grundaste haven, max djupet r endast 460 meter, och medeldjupet ligger p ungef r 55 meter. Havet best r mest av br cktvatten, med en salthalt p 6-8 promille, p vissa st llen kan promillen var nda upp till 20 promille.

+stersj n r ett ganska inst ngt hav, det r bara en fyra sj mil bred passage som f rbinder Atlanten med +stersj n. Detta g r att det tar v ldigt l ng tid f r vattnet i +stersj n att bytas ut. Detta bidrar mycket till att +stersj n r s nersmutsad, det tar ju ungef r 25 r f r att allt vatten ska bli utbytt. I normala fall, med andra hav s sprids gifterna ut ver hela jorden, de blir d ganska utsp dda och g r inte lika mycket skada.

Redan har gifterna som sl ppts ut d dat en tredjedel av hela +stersj ns botten. Det finns dock n stan ingen risk att hela +stersj n skulle d , det r vissa arter som kommer att d ut, bla. Tumlare, torsken och bl st ng, sen finns det ven arter som frodas n r l get r som nu, och det r bakterier, gr nalger, str mming och musslor.

+stersj n har en total yta p ca: 400 000 kvadratkilometer.

Polen inblandning i f roreningarna

Polen r en av de st rsta milj bovarna, de renar n stan inget. De gifter de f r sl pper de bara ut i naturen. Grunden till att de inte renar s mycket r att de inte har r d, de investerar hellre i maskiner mm. De vet ocks att det f r en hel del i bidrag av andra l nder till milj n. F rra ret minskade vi h r i Sverige utsl ppen med 2 %, det kostade en hel del. Hade man lagt ner samma summa pengar i Polen hade man minskat utsl ppen med hela 15 %. Om man j mf r Sverige med Polen, s ser man att utsl ppen per inv nare r ganska lika, vi h r i Sverige kan inte skylla ifr n oss p Polen eller andra l nder, f r vi r lika mycket med och f rst r som dem. Anledningen till att vi anklagar Polen och andra l nder r den att de sl pper ut mest, men de r o andra sidan ver 38 miljoner inv nare till skillnad fr n v ra ca 9 miljoner. I Polen r det industrierna som f rorenar mest, d de sl pper ut den giftiga r ken ur skorstenarna utan att rena den.

N stan allt liv i vattendragen kring Zabrze r borta p grund av f rsurningarna i omr det. T.ex. fiskar kr ver n stan basiskt vatten, de klarar sig ner till fem ph. I Zabrze r det betydligt l gre ph. Det r inte bara i Polen det r f rsurningar, det f rekommer ocks ganska ofta i Sverige, men vi brukar kalka sj arna f r att f upp ph till normal niv .

Milj gifter

P.g.a. att stersj l nderna r h gt industrialiserade uts tts +stersj n av stora milj problem. Inom +stersj ns stora avrinningsomr de (floder och liknande) bor 140 miljoner m nniskor.

Som jag skrev tidigare s har +stersj n ingen stor f rbindelse med det ppna havet, vilket g r att gifterna stannar kvar i +stersj n upp till 30 r.

D rf r samlas l tt organiska och oorganiska mnen d r. N gra exempel p hur de kan hamna d r r genom nederb rd, industriella utsl pp, samt dumpning fr n fartyg.

Tv mycket milj farliga mnen, som vi har m rkt r giftiga f rst nu p senare tid r DDT och PCB, som r organiska mnen. DDT anv nder man inom jordbruket som bek mpningsmedel och mnet f rs sedan med ar och floder ut i havet. DDT g r s att f glarnas ggskal blir mycket sk ra.

PCB anv nds inom plastindustrin f r att mjuka upp plasten. PCB kan krympa livmodershalsen p s larna i +stersj n, s att f r kningen blir sv rare.

Oljan

Oljef roreningarna kommer n stan bara ifr n dumma ekobrottslingar som dumpar oljan i havet medvetet. Utvecklingen av dessa dumpningar r skr mmande, p fem r har dumpningarna kat med n stan hundra procent, det sker nu ca femhundra dumpningar per r.

Den h gsta oljehalten har Finska viken, som har drabbats av m nga utsl pp. Renast fr n olja r Bottenviken.

Den djurgrupp man f rst kan m rka oljeutsl pp p r f glarna. N r de f r olja f sig f rst rs deras flyg f rm ga eftersom fj drarna klibbar ihop och de blir tunga, fj drarna f rlorar sin isoleringsf rm ga och om det r kalt s r det vanligt att de fryser ihj l.

-ven fiskstammarna kan komma i fara ifall oljan n r deras lekplatser, annars p verkar det inte fiskarna eftersom oljan flyter ovanp vattnet.

Sp ren efter en oljeolycka kan finnas kvar i m nga decennier i form av fettfl ckar p str nderna.

+verg dning

De som orsakar verg dningen r vi sj lva, alla de som k r bil, de som g dslar.

En s kallad eutrofiering s tts ig ng d stora m ngder kv ve och fosfor f rs samman i +stersj n. Kv ve och fosfor r if r sig naturliga mnen, men n r de r s h gt koncentrerade s g r de att alger och plankton b rjar massproduceras. Algerna konkurrerar sedan ut bl st ngen som m nga sm djur lever i. Men det r inte det stora problemet, problemet r det att n r plankton och algerna sedan d r g r det t s mycket syre f r att bryta ner dem s n r sedan syret b rjar ta slut bildas svavelv te p bottnarna. Nu har en tredjedel av bottnen redan d tt p grund av det.

Naturskyddsf reningen och CCB arbetar f r att minska verg dningen. De har som m l att halvera utsl ppen inom den n rmsta tiden.

+tg rder

Jag tror de flesta vill ha ett rent och fint hav, som man kan bad, fiska mm. i.

Om bara n gra r kanske man inte kan ta fisken f r att den skulle vara oh lsosam, det kanske skulle r da badf rbud p grund av alla gifter i vattnet. Vad kan man d g ra f r att minska utsl ppen. Teknik och id er finns, men pengar finns inte s det r cker. Om Industrierna i Polen och de andra l nderna hade mer pengar skulle de nog satsa en del pengar p att inte deras r k skulle f rorena naturen. H r i Sverige har en del f retag b rjat anv nda milj m rkta produkter som .t.ex. Svanen. De svenska f retagen vet att m nga svenska r m na om milj n i landet och g r mycket f r att f rb ttra den. S om de f r ett milj m rke p produkten f r de s lt mer.

Om Polen och de andra +steuropeiska l nderna tar efter Sveriges policy, locka kunder med milj v nliga varor s kanske det blir en b ttre milj .

Ett krav p varje bil borde vara att den m ste ha en katalysator, de har de flesta nya bilar nu, men jag tycker att man borde s tta p det p de gamla ocks . Bilarna st r redan f r 60 % av kv veutsl ppen.

Avslutning

Jag blev faktiskt ganska f rv nad ver hur f rorenad +stersj n var n r jag b rjade skriva p det h r arbetet. Jag hade ju h rt att de har varit lite utsl pp och s nt men att en tredjedel av botten var d d trodde jag inte. Om utsl ppen i +stersj n och utfiskningen forts tter blir vi kanske tvungna att importera fisken fr n Island eller n got annat land. Vilket d skulle vara ett stort nederlag f r Sverige. Jag hoppas ocks att du som l sare ska f dig en tankest llare, vad kan du g ra f r milj n. F r vi alla m ste vara med och hj lpa till om vi vill ha en planet utan f roreningar.

De som medvetet dumpar olja i havet kan inte veta vad som h nder, ingen m nniska skulle v l vilja f rst ra f r alla djur p det s ttet. De skulle ist llet kunna ha olja i fat p n gon skrot eller liknade. Det r vad jag tycker i alla fall.

Det h r var nog det f rsta arbetet som jag inte gjorde i sista stund, jag brukar sitta kv llen innan inl mningsdatumet och skriva.

Оценить/Добавить комментарий
Имя
Оценка
Комментарии:
Привет студентам) если возникают трудности с любой работой (от реферата и контрольных до диплома), можете обратиться на FAST-REFERAT.RU , я там обычно заказываю, все качественно и в срок) в любом случае попробуйте, за спрос денег не берут)
Olya22:22:18 28 августа 2019
.
.22:22:17 28 августа 2019
.
.22:22:16 28 августа 2019
.
.22:22:15 28 августа 2019
.
.22:22:15 28 августа 2019

Смотреть все комментарии (14)
Работы, похожие на Реферат: Philip Morris Essay Research Paper stersj ns

Назад
Меню
Главная
Рефераты
Благодарности
Опрос
Станете ли вы заказывать работу за деньги, если не найдете ее в Интернете?

Да, в любом случае.
Да, но только в случае крайней необходимости.
Возможно, в зависимости от цены.
Нет, напишу его сам.
Нет, забью.



Результаты(234755)
Комментарии (3198)
Copyright © 2005-2019 BestReferat.ru bestreferat@gmail.com реклама на сайте

Рейтинг@Mail.ru